1. Sänka Skepp
Vi kommer ifrån en slutstation där många tåg redan har gått
Där ärvda skuggor göt gryningsljuset grumligt
Vi ljuger i nåt slags självförsvar å sanningen är för stor
Ingen vill gå här och glo, eller bli som sin far
Någon sa att med våra händer kan vi bygga den framtid vi vill
i mina fanns ett sexpack och några cigg
friar eller fäller å vänder andra kinden till
jag vet inte vad du sett eller hur det gick till
Å jag vet hur man bränner broar
jag vet hur man sänker skepp
Å jag vet hur man pajar ur
Å jag vet att det alltid går å börja om igen
– hur man börjar om igen
Deras version av trygghet
Deras version av bra
Är inget för söner och döttrar ifrån tystnaden
Jag kommer dö men först ska jag leva
Å jag ska stanna men först ska jag fly
Bort från alla mörka moln å dom grå perrongerna
Å jag vet hur man bränner broar
jag vet hur man sänker skepp
Å jag vet hur man pajar ur
Å jag vet att det alltid går å börja om igen
– hur man börjar om igen
2. De kommer slå ihjäl dig
Jag vaknar före larmet i en frusen monarki
där allt är rökridåer, bluff och båg
Där dom som leder landet nästan aldrig haft ett jobb men agerar som dom skulle va elit
De kommer slå ihjäl dig,
De kommer slå ihjäl dig,
De kommer slå ihjäl dig om du stannar
Så länge du bugar
Så länge du knäar
Å tills du går sönder, vill dom ha dig
Jag börjar tro att dom glömt bort oss eller bara struntar i
På Rosenbad behöver ingen kämpa för värdighet och liv
Det blir du och jag igen, rygg mot rygg så vi får händerna fria
Det är på riktigt nu, inget lyckligt slut
De kommer slå ihjäl dig,
De kommer slå ihjäl dig,
De kommer slå ihjäl dig om du stannar
Så länge du bugar
Så länge du knäar
Å tills du går sönder, vill dom ha dig
Å jag vet inte när att bli vald blev samma sak som att bli blind
Å att alltid sparka nedåt är den enda väg som finns
De kommer slå ihjäl dig,
De kommer slå ihjäl dig,
De kommer slå ihjäl dig om du stannar
Så länge du bugar
Så länge du knäar
Å tills du går sönder, vill dom ha dig
De kommer slå ihjäl dig,
De kommer slå ihjäl dig,
De kommer slå ihjäl dig om du stannar
Så länge du bugar
Så länge du knäar
Å tills du går sönder, vill dom ha dig
3. Allt som är ditt
Du går genom parken
Det är inte ens natt än
Och två som går bakom springer ifatt och tar
Allt som är ditt
Du borde ha skrikit
Men det kommer inget ljud
De behöver inte ens hålla för din mun
Allt som var ditt
Åh, tänk om du hade gått en annan väg
Eller inte vart så korkad och gått ute själv
Du kanske hade fel kjol eller kanske gick för sakta
Det måste va’ ditt fel
Det måste va’ ditt fel
Vem skulle ha trott dig?
Du fyllde i blanketten som inget
Och sen så var det borta
Allt som var ditt
Alla sömnlösa nätter
Allt rådlöst klamrande
Fast till allt som är konstant
Och allt som en gång var ditt
Åh, tänk om du hade gått en annan väg
Eller inte vart så korkad och gått ute själv
Du kanske hade fel kjol eller kanske gick för sakta
Det måste va’ ditt fel
Det var aldrig ditt fel
De jävlarna ska skjutas
De jävlarna ska skjutas
De jävlarna ska skjutas
De jävlarna ska skjutas
Jag vet vad han heter
Jag står med ett gevär
Jag ska spendera mitt liv
Och ta tillbaka allt som är ditt
4. Intelligenskomplex
5. För de gamla, för de sjuka, för de unga
Jag har sett deras texter och jag vill inte sjunga med
I hyllningskörerna blir hellre lämnad i fred
Det predikas för redan frälsta, vilka man hatar och vilka man älskar
Jag kan inte andas en för sotig morgonluft
Jag blir röd när du blir svart
Jag är gul och blå i ett fosterland
Som hugger folk med kniv och vrider om
Men låtsas som inget händer
Jag blir röd när du blir svart
Jag är gul och blå i ett fosterland
Som inte har nån plats för några sjuka, för dom gamla å för dom unga
Jag vill inte bli räddad så tänd inga fyrar för mig
Å inga skallgångskedjor hemvärn eller polis
Ingen sufflör behöver berätta hur jag tänka känna å må
Eller förklara vad det är jag inte förstår
Jag blir röd när du blir svart
Jag är gul och blå i ett fosterland
Som hugger folk med kniv och vrider om
Men låtsas som inget händer
Jag blir röd när du blir svart
Jag är gul och blå i ett fosterland
Som inte har nån plats för några sjuka, för dom gamla å för dom unga
Jag blir röd när du blir svart
Jag är gul och blå i ett fosterland
Som hugger folk med kniv och vrider om
Men låtsas som inget händer
Jag blir röd när du blir svart
Jag är gul och blå i ett fosterland
Som inte har nån plats för några sjuka, för dom gamla, för dom unga